Hemma är kanske inte en plats utan mer en känsla.. Det blev tydligare i och med vår vistelse i Portugal. En känsla av trygghet och lugn. När världen stängde ner i spåren av pandemin och det blev svårt att korsa gränser. Friheten begränsades och där i fyrkanten upptäckte vi att vi längtade. Längtade efter det som vi lämnat, så letandet efter en ny plats att slå sig till ro på visade oss paradoxalt hem. Tillbaka till Ljungskile, till familj, vänner och vårt hus.
Något har förändrats sedan vi kom hem. Min rastlöshet har lagt sig och så min önskan om att upptäcka nya platser. Jag har det lugnare än någonsin och det känns helt ok. Ser på Ljungskile med nya ögon. Njuter av varje andetag i skogen, börjat bada och utforskar miljön i min närhet. Livet känns gott och jag försöker ta tillvara på varje minut.
Det är så fantastiskt med livet. Alltid möjlighet till nya lärdomar och möjlighet att växa. Livet blir ju så sällan som man tänkt sig men ofta blir det bra om inte bättre.
